Kompositörer - Mästarna av musik
Klassiskt när det är som bäst, här är några av de riktigt stora kompositörerna genom tiderna

Ludwig van Beethoven

Ludwig van Beethoven, född 16 eller 17 december 1770 i Bonn, Nordrhein-Westfalen, Tyskland, död 26 mars 1827 i Wien, Österrike, tysk kompositör.
Bland de mest kända verken återfinns hans femte symfoni i c-moll, "Ödessymfonin", och den nionde symfonin i d-moll. Finalen i fjärde satsen av nionde symfonin har blivit Europahymnen, som används som hymn för Europa och är Europeiska unionens officiella hymn. En annan idag mycket populär komposition är Für Elise (egentligen: Für Therese).
Beethoven föddes i Bonn och fick sin första musikaliska skolning av sin far. 1792 bosatte han sig i Wien och blev elev till Joseph Haydn. Beethoven var inte bara tonsättare utan även en framstående pianovirtuos. Hans kompositioner vittnar om stor fingerfärdighet och han lär ha sagt om tredje satsen i sin sonat opus 27 nr. 2 ("Månskenssonaten") att ingen någonsin kommer att kunna spela den ordentligt. Det är också få pianister i världen som behärskar den till fullo.
Beethovens tidiga verk tillhör wienklassicismen och har stora likheter med Mozarts och Haydns verk. Hans senare kompositioner kan sägas vara en övergång mellan wienklassicismen och romantiken.
Bl.a. så skrev Beethoven 32 pianosonater, 9 symfonier och 1 opera (Fidelio).
Beethoven led av en hörselskada som med tiden blev allt värre, och omkring 1818 var han helt döv. Detta påverkade honom starkt och han övervägde självmord. Han fortsatte dock att komponera och hans sinnesstämning och hörselskada ledde till att musiken blev allt kraftfullare.
Beethovens barndomshem i Bonn är numera museum.
Utgivna verkförteckningar
Standardverket är George Kinsky och Hans Halms, Das Werk Beethovens (München & Duisburg, 1955), vilket ger en tematisk förteckning över alla verk med opustal, följt av en förteckning över verk utan opustal, WoO (Werk ohne Opuszahl). Denna förteckning är dock inte komplett, och två år senare utgav Willy Hess Verzeichnis der nicht in der Gesamtausgabe veröffentlichten Werke Ludwig van Beethovens (Wiesbaden, 1957). Verk som inte finns i Kinsky/Halm brukar anges med det nummer de har i Hess' förteckning.
Beethovenverk brukar således anges med antingen opusnummer, WoO-nummer eller Hess-nummer. Man kan tycka att det vore lämpligt med en enhetlig numrering av verken, t.ex. en kronologisk likt Köchel-förteckningen över Mozarts verk eller en systematisk som BWV-numreringen av Johann Sebastian Bachs verk. 1968 utgav en italiensk musikforskare, Giovanni Biamonti, en komplett kronologiskt numrerad förteckning över Beethovens verk, Catalogo cronologico e tematico delle opere di Beethoven (Turin, 1968). Denna förteckning har tyvärr inte vunnit gehör i musikvärlden och hans numrering används i stort sett inte alls.
Utgåvor av Beethovens verk
Åren 1862-1865 utkom den stora L. van Beethovens Werke: Vollständige kritisch durchgesehene überall berechtigte Ausgabe i 24 band. Ett 25:e supplementband utkom 1888. Hänvisningar till denna brukar göras under förkortningen GA (Gesaumtausgabe) och med bandet i gemena romerska siffror och numret i bandet med arabiska, t.ex. GA i/5 för Symfoni nr 5.
Denna stora utgåva av Beethovens verk var inte helt komplett, utan Willy Hess kompletterade den med sin L. van Beethoven: Sämtliche Werke: Supplemente zur Gesamtausgabe (Wiesbaden, 1959-71). Denna brukar förkortas HS.
1961 började dessutom en ny utgåva av samtliga verk ges ut, L. van Beethoven: Werke: Neue Ausgabe sämtlicher Werke, redigerad av bl.a. J. Schmidt-Görg (München & Duisburg, 1961-). Denna förkortas NA.